Tuesday, October 1, 2019
Essay --
Varfà ¶r blev det egentligen krig 1914? Inte sedan fransk-tyska kriget 1871 hade det fà ¶rekommit strider i Và ¤steuropa. Efter 41 à ¥r av fred hade en hel generation vuxit upp utan egna erfarenheter av krig. Och det fanns starka krafter fà ¶r en fortsatt fred. Men samtidigt fanns det ocksà ¥ mycket som talade fà ¶r en à ¶kad krigsrisk i Europa. Wienkongressen, 1815 Under Wienkongressen konstruerades ett Europa med ett antal jà ¤mbà ¶rdiga là ¤nder. Tanken var att det skulle gà ¤lla nà ¥gon slags balans mellan dem. Alltsà ¥ att inget land dominerade mer à ¤n ett annat. Man kan sà ¤ga att under 1900-talets bà ¶rjan fungerade Europa lite som motsatsen till just denna jà ¤mbà ¶rdiga uppdelning. Là ¤nderna bà ¶rjade konkurrera mer och mer med varandra. Det de fokuserade pà ¥ var sin egen makt, sina kolonier och sin egen industri. Milità ¤ra maktblock och svag demokrati De stà ¶rsta là ¤nderna i Europa vid den hà ¤r tiden var Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Frankrike och Ãâ"sterrike-Ungern. Storbritannien som var mer fà ¶r sig sjà ¤lv dà ¥ det à ¤r ett à ¶-rike hade inte sà ¥ stort intresse av politiken i Europa under bà ¶rjan av 1900-talet. I Frankrike fanns det en là ¤ngtan efter hà ¤mnd dà ¥ Tyskland hade besegrat de i krig 1870-71. Det krig som ledde till Tyskland enandes. Frankrike tvingades erkà ¤nna sig besegrat och ge upp delar av sitt land. Att hà ¤mnas mot tyskarna och ta tillbaka sina territorier var en stor anledning till att fransmà ¤nnen gav sig in i fà ¶rsta và ¤rldskriget. Det rà ¥dde oro i Ãâ"sterrike-Ungern dà ¥ var ett mycket stort land som innefattade mà ¥nga av dagens Europeiska là ¤nder. Det fanns olika nationaliteter, sprà ¥k och kulturer inom landet. Pà ¥ grund av de nationalistiska tankarna sà ¥ ansà ¥g dessa regioner att de borde bli sjà ¤lvstà ¤ndiga. Ryssland hade en liknande situation. Utà ¶ver det ... ... là ¤mna det ryska kejsardà ¶met. Mest oroligt var det pà ¥ Balkanhalvà ¶n. Bland serberna i Bosnien à ¶kade kravet pà ¥ att fà ¥ là ¤mna Ãâ"sterrike och là ¥ta landet ingà ¥ i ett nytt Stor-Serbien. Imperialism och kapprustning De europeiska stormakterna tà ¤vlade sedan là ¤nge om att erà ¶vra kolonier i bland annat Afrika. Storbritannien, Frankrike och Tyskland hade de stà ¶rsta imperierna. Fà ¶r att skydda kolonierna och handeln à ¶ver haven skaffade de imperialistiska staterna stora krigsfartyg. Storbritanniens flotta var và ¤rldens mà ¤ktigast, men Tyskland byggde sà ¥ mà ¥nga och stora krigsskepp att britternas position som ledande sjà ¶makt var hotad. Den brittiska regeringen satsade dà ¤rfà ¶r à ¤nnu mera pengar pà ¥ à ¤nnu stà ¶rre fartyg. Kapprustningen var i full gà ¥ng. Mà ¥nga andra là ¤nder drogs snart in i denna kamp. Fà ¶r varje à ¥r som gick krà ¤vde milità ¤rledningarna stà ¶rre och bà ¤ttre kanoner, och fler soldater
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment
Note: Only a member of this blog may post a comment.